Afrikas tak Kilimanjaro

Att vandra upp på Kilimanjaro

Välkomna! Jag skapade denna site för att andra skall kunna få all nödvändig info om att vandra på Kilimanjaro samlad på en enda plats. /Frida

Med sina 5895 möh är Kilimanjaro – ”Afrikas Tak” det högsta berget i Afrika. Beläget i nordligaste Tanzania, nära den kenyanska gränsen, dominerar Kilimanjaro den omgivande terrängen. Dess ständigt snöklädda topp har länge varit en källa till fascination.

Allmän info om vandring på Kilimanjaro

Det som gör bestigning av Kilimanjaro så tilltalande för amatörer är att man inte behöver vara bergsklättrare för att nå toppen.  Mestadels är det bara stigar, uppförsbackar med olika lutningar men ingen så brant så man behöver använda händerna. Ungefär 70 % når Gilman Point på 5681 meter, och ungefär 50% når Uhuru Peak.  Bestiga Mount Kilimanjaro är en utmaning eftersom altituden dvs den tunna luften knäcker många.

Uhuru peak – Altituden 5895 möh

På toppen av Kilimanjaro är lufttrycket hälften av lufttrycket vid havet! (Se http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/lufttryck-1.657 ). Brist på lufttryck orsakar trötthet och andningssvårigheter. Minskade mängder syre i blodet svälter hjärnan och orsakar huvudvärk, illamående och – i mycket extrema fall – döden. För att minimera dessa risker är det viktigt att ge kroppen tid att acklimatisera. Det kan tekniskt vara möjligt att jogga uppför berget på en dag, men det skulle vara mycket dumt att göra det. Några människor dör varje år på Kilimanjaro. Eftersom det är många tusen som går upp varje år är dödsorsaken oftast naturlig (i kombination med ansträngningen) men man skall ändå inte underskatta farorna med höjd. Den gyllene regeln är  polepole (ta det lugnt). Så länge du är beredd att lyssna till varningarna i din egen kropp, är du sannolikt utom fara. Här finns mer att läsa men är du hypokondriker är det bäst du låter bli: http://www.utfard.nu/utfard3/uf3_5.4.htm. (Som alltid på internet kan det bli för mycket info och man kan lätt haka upp sig på farorna i st för att se möjligheterna. De flesta guiderna har aldrig upplevt någon med akut höjdsjuka och då pratar vi om 100 års sammanlagd erfarenhet. Däremot blir så gott som alla påverkade med t ex huvudverk som följd.)

OLIKA VÄGAR

Det finns flera olika vägar till toppen. Marangu leden (även känd som ”coca cola” route) är den enklaste. Den tar fem dagar och man bor i färdiga huts. Se / klicka fliken om rutterna .

BOKNING

Innan du ger dig ut för berget, måste du skaffa ett tillstånd. Det finns många seriösa företag i Skandinavien som kan ordna detta åt dig. Företaget har kvalitetssäkrat guide och kock så din chans att nå toppen blir större än genomsnittet. Guiden ser normalt ut bärare för din räkning. De kan ofta ordna resor med mycket kort varsel, men om du vill vara säker på en plats är det bättre att boka i förväg. Det finns strikta gränser för antalet personer som tillåts befinna sig på berget samtidigt. Du får inte klättra, inte vandra inne i nationalparken Kilimanjaro utan guide. Jag tycker själv att planeringen är halva nöjet men i fallet ”Kilimanjaro” skall man förlita sig på de som har erfarenhet. Billigt kan det aldrig bli och det är dumt att försöka få ner kostnaden några hundralappar på bekostnad av kvalitén. Skall jag med kontakter ordna min egen klättring så kostar vandringen ca 1200 usd. Då får jag ägna dagar åt att ordna mat, guide, kock, tillstånd, betala parkfee, campingfee, rescuefee mm.  Dessutom tillkommer mer än 100 usd dollar i transporter.  Mycket låga priser innebär oseriöst företag. Alla 5 000 lokala resebyråer (det finns så många registrerade) vill sälja men ett fåtal är riktigt seriösa dvs vet vad de säljer. De kan ta vilken guide som helst utan att betala några löner – kräver i stället dricks av dig. Inga konsumentlagar gäller i Östafrika. Guiden är den som är viktigast vad gäller din möjlighet att nå toppen (möjligen förutom ditt eget ”sisu”).

Arrangemanget är alltså enkelt: kontakta seriöst företag, betala anm.avgift och teckna omedelbart reseförsäkring som täcker ers.resa eftersom det kostar mycket. Du får sedan av företaget all info du behöver inkl packlista. Guiden träffar dig innan ankomst med dagsaktuell info.

NÄR SKALL MAN VANDRA

Det största antalet turister besöker Kilimanjaro under torrperioden i juli och augusti. Detta beror också på att södra Europa är ledigt då. Om du vill undvika folksamlingar, är därför övrig tid bättre. Du skall gå när det passar dig i första hand för vädret är alltid nyckfullt. Men april till början av maj kan vissa år berget ”stängas” pga för mycket regn. Då är det ”Masika” den stora regnperioden  i Östafrika. Googla El  Ninjo för att undersöka om det är ett extremt ”El Ninjo år” – dessa år kan regnperioden mars – maj vara alltför kraftig – infaller ca var 15e år. Senaste kraftiga ElNinjo år var 2015/16.  https://en.wikipedia.org/wiki/El_Ni%C3%B1o

UTRUSTNING

Kläder är mycket viktigt. Mount Kilimanjaro National Park är fantastiskt då det innehåller praktiskt taget varje miljö som människan känner till. Du börjar uppstigningen i shorts och t-shirt, men du kommer att avsluta den klädd för en Antarktisexpedition. Du behöver tjocka yllestrumpor, varma handskar, ansiktskydd, mössa och bra kängor. Byxor och jacka för den senare delen måste vara vattentät och vindtät samt bekväma och varma. Solglasögon är också ett måste, eller skyddsglasögon för skidåkning om du föredrar det. Bra om det inte kan dra bakom dem.

Bärarna kommer att transportera det mesta av ditt bagage men var noga med att inte överdriva packningen. Normalt ingår 2 – 3 bärare per man och de får bära max 15 kg pp så har de övervikt blir det tillägg och en bärare till som dessutom skall ha dricks för det tunga jobb han gör. (De skall också bära all mat och tält, madrass, sovsäck, kök mm).  Du kan lämna värdesaker och badkläder etc på ditt hotell.  Allt du behöver bära själv är en vattenflaska, lunch och en kamera. Det är ofta varmt att gå så det skall finnas plats i din dagsryggsäck för tröjan/jackan också. Den kan behövas när ni stannar för fika och lunch.

En bra ficklampa är en nödvändighet. Du behöver också massor av solskyddskräm. Detta kan tyckas märkligt i en nära arktisk miljö där temperaturen kan vara -20 ° eller lägre, men solen är en stor fara! Ju högre du kommer, desto mer skada gör den eftersom det finns mindre luft som filtrerar bort skadlig UV strålning. Vid sista uppstigningen kommer det mesta av din kropp att vara täckt, men delar av ditt ansikte kommer fortfarande att vara blottat så om du inte skyddar din hud kan du drabbas av allvarliga brännskador. Detta är inte ett råd utan ett absolut måste – alltför många t o m forskare har ignorerat detta råd och fått lov att vända med svåra plågor i dagar efteråt.

HUR GÅR EN VANDRING PÅ KILIMANJARO TILL

Som exempel används Marangu Route men den kan tas som en generell beskrivning.  Endast detaljer såsom sträckornas längd och namnen på lägren skiljer beroende på vilken route ni valt.

Regnskogen
Ni anländer till er Gate, ditt bagage har du redan delat upp så att bärarna kan ta allt utom det du behöver under dagens vandring.  Du kan hyra stavar här vilket du absolut skall göra om du inte har – en räcker.  En kort introduktion till berget ges, du skivs in dvs registreras noga och är därmed  ”inloggad” till parken. En skriftlig uppteckning förs över alla som klättrar på berget, för att se till ingen försvinner på vägen.

Det första lägret är cirka sju kilometer från start. Leden passerar tät tropisk regnskog. Det lutar kraftigt uppför men flacka partier finns. Du blir ordentligt svettig och ofta lerig. Det finns ingen anledning att ha bråttom, ju långsammare du går, desto bättre anpassar din kropp sig till höjden. Den första dagens vandring kommer att ta mellan tre och fem timmar. Du börjar stigningen på drygt 2000 meter och når ca 3000 m nivån. Har du ork vandrar du upp en bit extra för att gå ner tillbaks sedan. Det skall underlätta acklimatiseringen.
Klä dig varmt när du går till sängs. Det kan bli bittert kallt, även på denna ”låga” nivå. Om det finns några moln på himlen, är du förmodligen redan över dem.

Dag två
Mandara till Horombo är en 11-kilometers vandring. Regnskogen förvandlas gradvis till bush dvs områden med buskar, torra gräsmarker och sedan hedlandskap. ”Skelett” av döda träd accentuerar slutet av den bördiga regnskogen. Vandringen är något lättare än på den första dagen men altituden gör att det tar tid, mellan fem och sju timmar för de flesta. Du kommer att för första gången från berget se själva toppen så se till att du har din kamera med dig.

Det är onormalt om inte höjden har påverkat dig men om du har tur, kommer du inte att lida av huvudvärk eller yrsel. Tröttheten du känner vid ankomsten är mycket större än du skulle upplevt om du var i Skandinaviska fjäll. Horombo lägret är 3700 meter över havet – 1,5 km högre än Kebnekajse!

En del väljer att stanna i Horombo en extra natt. Detta är för att underlätta acklimatisering. Du måste bestämma i förväg om du vill göra det. Det finns inte mycket att göra på lägret så det blir ett ”segt” dygn förutom en kort vandring för att se en vulkankrater, men den extra tid på denna nivå kan öka dina chanser att nå toppen. Om din grupp delar på sig kommer det att ge dig det tvivelaktiga nöjet att se dina kamrater komma tillbaka från toppen (förhoppningsvis) medan du förbereder för att göra din slutliga uppstigningen. Försök att ignorera deras lycka att ”ha det gjort”.

Dag tre
Nästa och sista lägret är Kibo 10 km från Horombo. Denna dags vandring är förmodligen den enklaste (som tur var eftersom det nu är rätt tufft att bara gå). Den steniga, buskiga  terrängen med små bäckar (längre upp är det för kallt och torrt) ger snart vika för arktisk öken. Frestas inte att öka takten. Polepole – ta det lugnt!

I jämförelse med Horomobo är Kibo ett litet läger. Det utgörs av en stor byggnad med flera sovsalar, samt en lodge för bärarna. Efter middagen skall du i säng tidigt. Det är viktigt att vila även om du inte lyckas somna. Du kommer att behöva all din styrka för nästa del av klättringen.

Du kommer att se flera lämna berget. En del har fått problem av kraftiga skavsår, av förkylning i kroppen etc men också  av vältränade som chockats av altitudens påverkan. De trodde det var enkelt.

Dag fyra
Vid midnatt, knappt fem timmar efter att du har gått till sängs, kommer din guide in och ”väcker” er. Inte för att du somnat. Kylan och höjden gör det svårt.

Efter sött te och ofta  popcorn – den perfekta energi givare – stiger ni ut i mörkret och kylan med era ficklampor el pannlampor. (Lys inte någon i ansiktet dvs titta åt sidan så ni inte bländar när ni pratar med någon. Mörkerseendet tar en sekund att förstöra men många minuter att få tillbaks. Det är mycket dumt att utsätta någon för risken att skada sig pga dålig syn i den ojämna terrängen Och toleransnivån på berget är låg). Ni startar er vandring och huvudguiden visar vägen. En andra guide tar oftast upp den bakre delen av gruppen eller går bakom er om ni är två eller själv. Inga bärare följer normalt med upp utan väntar i st på er återkomst. Under de kommande sex eller sju timmarna kommer du bara att se fötterna av personen framför dig. Nu gäller polepole och att bara trampa på, sakta, sakta sätta den ena foten framför den andra. Stanna då och då för en ”sip of tea”. Låt tiden gå så når du toppen – ge inte upp nu – du klarar det!

Ett långt tåg av människor ringlar sig uppför den rätt branta rasbranten. Det är brantare än tidigare och stigen kommer snart att kantas av de som ger upp och går ner igen. Tar du det bara lugnt så slipper du höra till dem. Det är tungt och känns som du ligger på gränsen men aldrig kommer över till ”andra andningen” riktigt. Men du skall veta att detta gäller alla dvs är  helt normalt så – trampa på! Uppstigningen kommer att vara en långsträckt sicksack vandring, inte bara på grund av svårigheten att hitta fäste i det fina materialet utan återigen för att minimera svårigheterna med höjden dvs den tunna luften.

Ditt psyke kan bli din fiende ju högre upp du kommer. Även om du är en av de lyckliga som inte lider av huvudvärk eller illamående, behöver du fortfarande vilja och ren blodig envishet för att fortsätta. Polepole och pauser hjälper dig att hämta andan. Temperaturen vid denna höjd är svår att beskriva. Den värme du bygger upp genom att röra dig försvinner helt det ögonblick du står stilla. Det kan vara förödande att  sitta ner för du kan få verkligen svårt resa dig igen. Hittar du en sten så stötta dig mot den istället. Tiden går sakta och lusten att helt enkelt ge upp blir nästan outhärdlig. Huvudet bultar och din kropp kommer att skrika på dig att sluta. Förståeligt ger också folk upp men inte du! Du passerar den ena efter den andra och egentligen blir det inte så mycket värre. Låt tiden gå, trampa på, låt tiden, gå, sakta, pole pole, sätt fram näta fot.. ta en kort paus, gå..Men du skall inte bry dig om dessa råd utan bara göra som din guide säger åt dig att göra. Han tar dig upp om du kopplar bort hjärnan, trampar på och gör som han säger.

Du kanske inte fattar hur.. men plötsligt är du uppe på rimmen / kraterkanten. Krama om varandra för nu är vandringen till Uhuru Peak tämligen enkel trots att du befinner dig 5,6 km ovan havsnivån.

I nattens sken skymtar du glaciären och det ljusnar snabbt. En liten bit innan rimmen och Gilmans Point får du göra en mer regelrätt klättring dvs använda både händer och fötter förbi och över en del klippblock. Tycker du det ser oövervinnligt ut så tänkt på att det bara är några meter kvar till rimmen!

Fån Gillmans till Uhuru: En del vänder här vid  Gilmans Point på Kilimanjaro men Uhuru Peak  är bara cirka 300 meter högre upp och med knappt en timmes vandring som alltså inte alls är så strapatsrik som det ni nyss upplevt. Du kommer knappast att ångra beslutet att fortsätta – inte många människor får en andra chans. Blir det flera i gruppen som vill vända får guiden problem och han kan då försöka övertala er att vända. Ni får då stå på er eller följa med ngn av de andra guiderna mot lite extra tipping.

Snö och is kan finnas på stigen, terrängen går både upp och ner så ni för chans till andhämtning. Vandrare före och efter dig  hasar sig framåt som zombies. När du äntligen når Uhuru så glöm inte att ta kort och njuta av soluppgången – maken till syn får du inte uppleva när solen går upp i öster och du själv befinner dig 4 km ovanför de stackmoln som kanske inte nu på morgonen men senare täcker masajslätten långt där ner. Oftast hinner du fram till Uhuru Peak innan solen går upp.

Nedstigningen
Är som enbarnlek mot vad du presterat tidigare men du får ha starka knän och anklar för du skall ta dig ända ner till Horombo. De 15 timmar det tidigare tagit dig i vandringstid gör du nu på 5 utan problem om du bara är försiktig med påfrestningen på knän och andra leder när det lutar så mycket neråt – mer än 2000 meter under Uhuru. Det finns inte tillräckligt med sängar på Kibo så den stationen är inget option för natten.

Dag 5
En rätt lätt vandring till gaten. Du kommer att ”logga ut” och få ditt certifikat. Det är nödvändigt att ge dricks till guider, kock och bärare. Dessa har gjort ett mycket tungt jobb och avtalslönerna är inte höga. En del resebyråer erbjuder att inkludera dricks i priset – brukar kännas fel att lämna dem utan dricks så du riskerar att betala dubbelt och vet du med säkerhet att de får vad de förtjänat? För mig som bott där är drickssystemet en självklarhet –  det gäller i hela Afrika.

Kanske du vill köpa en ”jag klättrade Kilimanjaro” t-shirt innan din arrangör tar dig till hotellet. I duschen har du en drömtillvaro där du kan tvätta bort allt intorkat och ackumulerat damm och smuts innan du stupar i säng och faller in i en lång, drömlös sömn.

SAMMANFATTNING

Att nå Uhuru Peak på Kilimanjaro är inte lätt: uthållighet, envishet och vana att gå krävs. Om du vill uppleva ett av världens högsta berg men inte har kunskap om bergsbestigning så är Kilimanjaro Berget för dig.

————

Jag heter Frida Johansson och jag bodde under en del av mitt liv vid foten av Kilimanjaro. Att se berget i all sin skönhet varje dag från staden Moshi har inspirerade mig. Genom att jag bott i Moshi vid bergets fot har jag haft möjlighet att intervjua de mest erfarna guiderna.
Vi återger kunskap och erfarenhet från 9 licensierade guider med tillsammans 80 års erfarenhet av berget. De har varit uppe 100 tals ggr med korta, långa, tjocka, smala, mesiga, kaxiga, vältränade, förslappade..  kort sagt de flesta människotyper och ingen kan slå guiderna vad gäller kunskap.
Därför är denna site klar och koncis vad gäller grundläggande info.
Sponsorer ger mig möjlighet att hålla denna sida aktuell. De är undersökta och godkända innan jag tillåter dem att finnas här. Här finns bra upplägg:

Ex. Trekking Kilimanjaro inklusive safari och Zanzibar.

 

Go Trekking Kilimanjaro!
Safari Njema / PolePole
Frida